En gång till
Verkligheten är större
Kvar på perrongen
Plastic Paradise
Stunden just nu
Liten och stor
En sån Gud skulle jag kunna tro på
Storslaget
Nöden har ingen lag
Ge ge ge



Kvar på perrongen


Första raden föddes bokstavligen ”i avskedets kyss” och resten av historien är också sann. Men det har tagit 30 år (!) att skriva klart melodin och beskriva det hela med dom rätta orden.

Livet är fyllt av avsked och många - kanske alla - kan identifiera sig med känslan i den här sången. Stig Lindells musettedragspel var det allra sista pålägget, innan hela CDn var klar.



KVAR PÅ PERRONGEN: Ett jeansklätt ben i en sko, som står på perrongen, nära rälsen.
Allt är svart-vitt, utom den röda rosen.
Foto: Per Johansson


Kvar på perrongen

Ingemar Olsson


Jag hörde musiken och sången
Precis när ditt tåg hade gått
Sen stod jag kvar på perrongen
och tänkte på allting jag fått
Vi la som ett pussel av bitar
och prövade en efter en
Och nu stod jag kvar på perrongen
Alldeles ensam igen

När tåget försvunnit i fjärran
vände jag sakta och gick
och trängde mej fram genom mängden
Med bilden av dej för min blick
Du for med en del av min framtid
En bit av det pussel vi lagt
Och nu stod jag kvar på perrongen
Med orden jag borde ha sagt

Jag sa inte alls vad jag ville
Och kände mej närapå stum
Jag borde ha sagt att jag älskar dej
Men orden blev kvar i min mun

När jag klev ut i trafiken
bland bilar och bussar och ljud
Hörde jag ännu musiken
som brände inunder min hud
Det var första raden av sången
som föddes i avskedets kyss
Och nu stod jag kvar på perrongen
Det känns som alldeles nyss

Jag sa inte alls vad jag ville .....

Du for med en del av min framtid
En bit av det pussel vi lagt
Och nu stod jag kvar på perrongen
Med orden jag borde ha sagt



© little beat music